Berta i granen

I går eftermiddag kom Maya och hälsade på mig i ateljén. Hon satt i min divan och pillade lite med min nya kamera för att undersöka den, medan jag målade. Utan att jag märkte det hamnade jag på film. Idag klippte jag som hastigast ihop en liten snutt av det.

Jubileum

Jag hörde på "Spanarna" att det idag, 1 februari, är 300 år sedan Kalabaliken vid Bender. Ett 40-tal karoliner höll stånd mot 600 turkar. Kalle blev dock tillfångatagen när han snubblade på sina egna sporrar. Lätt hänt.

Bildjobbare

De flesta illustratörer i Sverige är med i Illustratörcentrum. Jag hade IC- hemsidan som startsida i min dator i flera år. Men liksom med bloggar kan man bli sittande alltför länge... Där kan man sitta och bläddra bland alla bilder och inspireras och bli nyfiken. De illustratörer som uppdaterar sin portfölj ofta har chans att synas på förstasidans bildspel. Det har jag länge varit för slö för... men nu tänker jag skärpa mig. Denna vecka är temat "fågelperspektiv"
Värt ett besök!

Tjuvtitt

Här är en korsordsbild att fundera över. Ni har gott om tid. Kommer inte i tidningen förrän i oktober.

Att jag aldrig lär mig!

Varje år tänker jag att jag ska säga nej till uppdrag innan sommaren, så att jag får en låång ledighet. Men jag är alltid alltför tidsoptimistisk. Nu sitter jag här med skägget i brevlådan igen och blåjobbar mitt i sommaren för att klara deadline.

Hurra!

Sagan om Tristan och Isolde

Idag kunde jag säga nej till ett uppdrag! Det är mycket ovanligt när det gäller mig. Inte ens när jag har mycket jobb brukar jag klara av att tacka nej. Nu ville ett förlag att jag skulle göra provteckningar till en inspirationsbok för gudstjänster. Gillade de dem skulle jag få göra 78 bilder.

Jag förklarade att jag är grav hedning och kanske inte kan få till den rätta inlevelsen i uppdraget...

Det kändes otroligt skönt.

Sickans kusin?

Nu sitter jag på ateljén och sliter för att jobba in ledig tid. Alldeles för många timmar. Längtar ut till vår och hundar. Då slinker plötsligt in en liten hund i bilden utan att fråga. Liknar hon inte en kusin till lilla Sickan? Bilden kommer förhoppningsvis att hamna i Storkrysset i Hemmets Journal andra veckan i juli.

Berta på turné

Några gånger här på bloggen har jag visat bilder och kringaktiviteter med anknytning till kemidraken Berta.



Nu sprutar Berta eld i Sydnytt! Det här klippet kan man se t.o.m 20 mars 2012. Anna Gunnarsson som berättar i klippet har skrivit Bertas experimentbok som jag illustrerat. Hon kommer från Navet Science Center i Borås.




Kul att se sina bokfigurer i aktion!

Korsordsbilder

Jag har fått ett roligt jobb. Varannan vecka gör jag bilder till Storkrysset i Hemmets Journal. Den här veckan kommer mina första bidrag. Dem kan jag ju inte visa här, men ni ska få fundera över vad några andra korsordsbilder kan betyda. Första ordet har åtta bokstäver...


Här kommer nästa kluring på tio bokstäver...

Malte möter Ängel

Miras Mirakel har idag ett vackert inlägg om vildsvinet och ödlan. Det påminde mig om en bok jag illustrerade för några år sedan. Maria Hellstadius Wibergs "Malte möter Ängel - en majkväll på Millesgården". Jag dök ner i min bildlåda för att leta upp vildsvinsbilden. Hittade den inte... väldigt få bilder från boken finns kvar. Flera har sålts på en utställning och spridits för vinden. Och det här var innan jag börjat skanna mina bilder själv. Men jag hittade en CD med några få av dem, som blivit vykort.

Boken handlar om en liten kille som kommer till Millesgården efter stängningsdags. Ängel hör hans knackning och öppnar, trots att alla skulpturerna har ledigt vid den tiden.

Maria Wiberg Hellstadius arbetade som konstpedagog på muséet och brukade ta hand om barngrupper. Hon vet vad barnen tycker är spännande att se. När vi jobbade med boken gick min yngsta dotter Maya i mellanstadiet. Jag tog med klassen till en av Marias visningar för att få barnkänsla i bilderna. Sen gick jag förstås dit många gånger ensam också, för att teckna och fotografera.

Det här är en bit av omslagsbilden. Jag hade en av våra grannpojkar, Mattias, i huvet som modell till pojken. Han ställde villigt upp på natt bli fotograferad medan han lekte hemma på gården. Sedan fick han en bok för besväret.

Här är ett av vildsvinen. Det är svinet med skalbaggen. Ödlan finns också med i boken, men den bilden hittar jag inte.

Som ni kan se på Miras foto av ödlan har den ofta blivit smekt, så som Malte gör här.


Malte och ängel går på djurjakt runt om på Millesgården. Malte blir orolig att han varit borta för länge. Då går de till Ängels kollega som sitter och kliar ett myggbett vid fontänen, han har nämligen klocka.
Europa och tjuren finns ute i parken också.
Ängel är bussig att flyga hem den trötte Malte och hans cykel.

Boken går fortfarande att köpa på Millesgården, eller från deras webshop. 140 kr kostar den.

Somt kommer till användning

Ett blogginlägg av Lisa på "Nästan & Klart" påminde mig om en artikel jag läste häromdagen i en av tidningarna vi hittat i föräldrarnas hus. Det fanns heminredningstidningar även på 50-talet även om de inte var så färgglatt flashiga som dem som översvämmar matbutikernas ögongodis-tidningshyllor nuförtiden. Då innehöll tidningarna mer att läsa. Nu blir jag mest irriterad över den pliktskyldiga intetsägande, felstavade, särskrivna, slarviga texten i den här kategorin tidningar.
Och vilka fina illustrationer! Tyvärr hittar jag ingen byline med illustratörens namn... det var de slarviga med då. Artikelförfattaren finns förstås angiven: Ann-Marie Lagercrantz.

Kul att läsa bildtexten: "Stolparaden, på sista rastplatsen innan soptippen, talar sitt eget språk om moderna nycker. Om tjugo år står måhända våra 50-talsstolar på detta möblernas ålderdomshem."
De skulle bara vetat hur eftertraktade de skulle bli så småningom. Jag är jätteglad att stolarna från Tårtans och Britas hem, som Lisa berättar om i sitt inlägg, hamnar i ett väl bevarat 50-talskök i ett K-märkt 50-talshus.

Sommarmålning

Lisa och jag håller på med schablonmålning på väggarna i salen på vårt gamla hus i Lakvik. Ledsamt nog har jag glömt sladden som för över foton från kameran till datorn, så än kan jag inte visa hur arbetet fortskrider. Men det är ett roligt jobb. Väggarna är tapetserade med ark av golvlump-papp. Arken är rivna till ett format som ska likna de papper som man handguskade i ramar förr. Det gör att det är många och grova skarvar och det blir lite knepigt att få schablonen att hålla tätt.
Jag hoppas snart få tag på en sladd, så ni får se vad vi gör. I brist på foto visar jag i stället den sista bilden jag målade innan vi for till landet. Hoppas den ger lite sommarkänsla i alla fall.

Tatueringar, cancer och sånt

Idag lyssnade jag på Ring P1, där flera samtal handlade om tatuering. För och emot... mest emot, av mer eller mindre rationella skäl. Den enda vettiga påpekade att många färger innehåller metaller som kan försvåra röntgenfotografering.


Det påminde mig om att jag lovat visa bild på min tatuering. Jag har haft en liten mejl-växling med en av mina uppdragsgivare som just ska påbörja en cellgiftsbehandling. Jag berättade om min tid som skallig. För 10 år sedan drygt opererade jag bort en stor del av ena bröstet.
Christina Alvner har tagit fotona på mig utanför FOX ateljéfönster.


Ulf Malmros berättade i sitt sommarprogram för några dagar sedan om sina reaktioner på ett besked om en tumör i ryggen. Han jämförde sin egen reaktion med hur han skulle skildrat det som regissör. Att han höll masken och inte visade de dramatiska känslor som skulle krävts på film. Det var ett väldigt fint program, som jag kan rekommendera er som missade det att lyssna till på webben.
Jag själv blev förvånad över min egen reaktion på cancerbeskedet. Innan jag fick min bröstcancer, var cancer nog den största skräcken i mitt medvetande. Jag fick beskedet av en läkare på Sofiahemmet dit jag blev remitterad av min gynekolog. Det var en överdrivet MEDKÄNNADE kvinna, som la huvudet på sned och med vemodig röst behandlade mig som ett offer. Jag blev förbannad. Komma här och känna - här måste handlas! Som tur var hamnade jag sedan på KS hos Elisabet Lidbrink, som var en läkare som passade mig perfekt. Tumören blev ett gemensamt projekt som skulle fixas. Skräcken att kunna dö ifrån mina barn fanns där i bakgrunden, men den knuffades snart undan av kamplust. Och något slags lugn, med accepterande av att livet kan bli kort eller långt, men mitt ansvar är att göra det så bra som möjligt. Det var egentligen bara de alltför långa veckorna innan tumören opererades, som jag upplevde som riktigt jobbiga. Jag minns att vi for till Duved på sportlovet under den perioden. Den skidsemestern hade jag svårt att njuta av riktigt.

Innan jag skulle inleda cellgiftsbehandlingen fick jag gå och beställa en peruk. Den använde jag en enda gång, på ett släktkalas. Jag kände mig jättedum. Det var obekvämt och kändes fjantigt. Det var inte "jag". I stället skissade jag på den lilla ödlan som jag sedan gick till East Street Tattoo och fick gjord. Det blev som en liten besvärjelse, eller trotshandling. Jag trivdes rätt bra som skallig sedan. Några år senare när håret vuxit ut och folk i min omgivning pratade om att de saknade den lilla ödlan, rakade jag av allt hår och lät den titta fram ett tag.

En tatuering till har jag. Då man tog mitt bröst rök bröstvårtan. Den rekonstruerades sedan av en bit av den andra. Vårtgården tatuerades av en sköterska på KS. Men den tatueringen visar jag inte här.

Trevlig midsommar allihop!

Nu far vi till blommor, myror, lek och god mat.

Sista boken om Emily

Det är med vemod som jag nu målar omslaget till den tionde och sista av Gull Åkerbloms böcker om Emily. Jag har följt henne under högstadieåren. Först som bifigur i böckerna om Moa och Daniel och när den bokserien gick i mål började Gull bli nyfiken på Moas kompis Emily. De första Emilyböckerna kom därför att utspela sig omlott och samtidigt som de jag redan illustrerat. Då gällde det att kolla noga så att jag fick rätt stuk på personerna och kolla om de figurerat tidigare.

Böckerna om Moa och Daniel handlade rätt mycket om skateboardvärlden, men de här har haft hästar som röd tråd. Men lika mycket och faktiskt kanske mer, har de handlat om hur det är att vara människa, relationer och kompisproblem. Och efter hand en hel del föräldra- och kärleksbekymmer.

Böckerna är lättlästa med några svartvita illustrationer som stöder berättelsen. Alldeles perfekt för tjejer och killar med lite lässvårigheter att fångas av. På skolbiblioteken är de väldigt eftersökta.

Får jag gå hem nu?

Tre nätter i rad har Ylle och jag sovit på jobbet. Nu håller jag på med efterarbete och sitter och spar om alla mina bilder från photoshop till TIF för att leverera dem. Ögonen går i kors. Kunden har tipsat mig om ett bra sätt att skicka bilder. Jag skickar ju flera hundra megabyte i taget. På siten Sprend kan man ladda upp stora filer och ange vilken e-mail som ska vara mottagare. De går bara att hämta en gång, sen tas de bort. Mycket snabbt och smidigt... och gratis.

Under evighetsjobbet har jag roat mig med att plocka in egna och andras djur där det passat. Till och med FOX-ateljén fick vara med. Ylle sitter i dörren och kikar ut i bilden"bilen står på gatan".

Här har Margaretha på Bastmattan varit bussig att låna ut sin katt Åskar som modell.


Man kan tro att Lisettes och Mians Alice har varit här och nosat, men det är nog snarare en avlägsen släkting. Adjektiven "pigg och trött" var temat. Just nu känner jag mest igen mig i bulldoggen.

Nu kilar jag hem och hoppas träffa Olles Jalmar om han vågat sig ut i regnet.

Jobbarkväll

Sista färgbilden i bautajobbet klar! Som om det var för att gratulera, tågade en sambagrupp förbi i allén.



Nu har jag bara ganska många svartvita konturbilder kvar att göra av alla färgbilder. Dem gör jag i Photoshop med wacom-platta. Mina duktiga döttrar har varit bussiga att hjälpa mig att rita såna lite då och då under våren. Men jag insåg att jag inte skulle hinna i tid ändå. Därför kom Lennart på den lysande idén att skicka ett nödrop till Misa för att fråga om det fanns några intresserade tecknarkunniga som kunde göra en blixtinsats. Två killar hörde av sig och fick provrita. Den ene hoppade tyvärr av, men den andre har nu jobbat två dagar här på ateljén. Det har fungerat riktigt bra. Han är "manga-tecknare" som drömmer om att jobba med serier och lärde sig ritplattetekniken på nolltid. Han kommer i morgon också och då hoppas jag att vi med gemensamma krafter ska hinna i mål.
I kväll har det varit rena tecknarindustrin här. Lisa hade redan suttit och jobbat ett par timmar när Misakillen slutade för dagen. Då kom Maya och tog över hans arbetsplats. Tur att vi har tre wacom-plattor i familjen.

Ja, så här blev sista bilden. Den ska illustrera adjektiven "rädd" och "modig".
Själva getabocken träffade jag för ett par år sedan hos en granne till Eva H-höjdens sommartorp. Han var inte ett dugg farlig.

...men påhittig som alla getter. Här har han hittat fodertråget.

Han hade ett lustigt sätt att snutta på sin snopp. Christina skrattade så hon grät.

Sen log han så njutningsfullt med uppdragen överläpp.

Klart för avspark

I brist på svenskt lag i VM hejar jag på Bafana Bafana idag. Fotbolls-VM har fått världen att rikta uppmärksamheten mot Sydafrika, inte bara ur sporthänseende. Bra, för det behövs.
Marianne, med bloggen "Nya äventyr" har gjort ett intressant inlägg efter att ha sett TV-programmet Korrespondenterna om FIFAs makt. Värt att läsa! Dessutom har hon många underbara foton från Egypten där hon bor.
Också Blitz Academy bloggar vidare. Idag gav Thabiso en liten glimt från ett VM-rusigt Sydafrika.

Sailor och Ylle

Ylle anar att den långa sjöresan påverkat Sailor i en något underlig riktning.

Tid för lek?

Nu tar jag en dag ledigt. Deadline är oroväckande nära, men torsdag är min heliga ridmorgon. Hur trött och eländig jag än är blir jag som ny när jag kommer till stallet.

Sen far jag till Linköping för att avsluta Tårtans bankfack. Bankkontoret ska läggas ner och nu är det sista chansen.

Men i morgon kväll är jag tillbaka på jobbet. Om jag orkar.