Apollo Bay om morgonen. Nästan ensam på stranden.
Så småningom kom ett par som övade på att surfa. Ingen av dem lyckades ställa sig upp. Snäll strand för såna övningar. Lagom vågor och inga vassa stenar.
Har man något att äta, upptäcks man av måsflocken.
Hallå där snåljåp! Jag väntar!
Nu ger jag upp.
Något som liknar vår ängsull växer ymnigt nära stranden.
Efter någon timma på stranden gav vi oss av västerut. Här är väldigt torrt. Fåren har samma färg som torrgräset.
Några kilometer senare hamnar vi i en "regnskog". Vi stannade vid "Mait's Rest. Namnet kommer från områdets första skogvaktare Maitland Bryan. Han brukade låta sin häst vila på det här stället under sina inspektionsturer.
En fallen jätte. Svårt att förmedla trädets storlek, men om man jämför med trädet på nästa bild får man en uppfattning. När vi vandrade vidare utefter stigen såg vi flera mycket större träd.
Jätteormbunkar. Här var det ganska mörkt och svårt att fotografera. Färgerna blir lite konstiga. Här var också en smula kyligt i skuggan under bladverket, jämfört med torrlandet vi farit igenom tidigare.
Gott om svamp.
