torsdag 21 mars 2013

Mäktiga kustklippor

När man åker utmed kusten här, kommer ideligen skyltar som visar mot utsiktsplatser. Landskapet där vi åker är väldigt platt och med taggig buskvegetation. Därför blir vi överraskade när vi tar av vid en sån där skylt och kustremsan blir synlig. I går eftermiddag stannade vi vid "De tolv apostlarna".


För några år sedan kollapsade en av apostlarna, så nu är de bara elva. Havet äter sig vidare och kustlinjen förändras.


Vi övernattade i Port Campbell. Den här gången på ett litet familjeägt B&B. Det var betydligt trevligare än motellet i Apollo Bay. Ägaren frågade om vi ätit middag. Det hade vi ju inte än. Jo, det var så att han hade haft en stor barbeque med sonens fotbollslag och det hade blivit en hel del mat över. "Varsågoda och ta vad ni vill, jag får slänga det annars. Tomaterna och salladen är från trädgården". Å vad jag längtat efter en god sallad. Det har blivit tunnsått med det under vår resa. Nu lassade jag in och njöt av solmogna tomater och kryddig sallad. Mmmmmm!


Vi fick syn på några pelikaner och måste såklart stanna och titta. Det här var en flod strax innan utloppet i havet.







Här har vi stannat vid Childer's Cove.  Den 3/3 1990 satte ättlingarna till familjen Murane upp en minnestavla här, för att hedra sina förfäder. Hit kom en den irländska familjen Murane, som farit med skeppet Earl Grey.



Robinson har hittat ett ben från en val. Det var fortfarande väldigt flottigt trots att det legat länge i havet och till sist spolats upp här på stranden.

Snart är det påsk. Någon som kom hit före oss har ställt en kyckling på skrovelstenen.


Ovan, Childer's Cove där vi var ensamma. Nästa bildpar är från Tower Bridge. En strand som nog är omöjlig att nå annat än från vattnet, med en bergformation i form av ett brospann. Tower Bridge is falling down  ... när havet och tiden gnagt kommer även det sista brospannet att rasa. Nya märkliga formationer kommer att bildas.



Till sist några bilder från en liten "modell" av en hamnstad från 1800-talet. Flagstaff Hill heter den. Ett par av husen,  en fyr och en försvarsanläggning från tiden efter Krimkriget, är genuina. Resten är nybyggt. Man har med delar av gamla hus och inredningar försökt att återskapa känslan av hur det var. Lite som ett "Skansen", men mer hopplock.


På Australasia Bank träffade jag den här goa tanten.

Några små grisar och höns här och var, skulle ge tidskänsla. Men allt är så städat och "tyst" att det blir svårt att gå in i fantasin.




4 kommentarer:

Lisa Jönsson sa...

Fantastiska bilder! Häftigt att få se pelikaner så där i frihet och var det en liten pingvin som satt där på stolpen? Häftigt vilken kraft havet har att kunna forma landskapet sådär! Det lät som ett trevigt B&B :)
Hoppas ni får en fortsatt trevlig resa och att ni hittar en nationalpark! Kram!

Freedomtravel sa...

Vilken häftig kust! Verkligen dramatiska formationer!

Pettas sa...

Fantastiskt fina bilder och vilka trakter! Bilden på den lilla pippin och den bortåtgående stora pippin är toppenfin. Jag kunde ha den på väggen...
Tack Karin så här långt för allt du bjuder på!

Karin på FOX sa...

Lisa, ingen pingvin, men vilken sjöfågel det är vet jag inte. I kväll åkte vi ut på Phillip Island sydost om Melbourne. Vi hade hört att man där kan se pingvinerna komma iland i mängder i skymningen. När vi kom dit ändrade vi oss. Där var en parkering likt utanför IKEA lönehelgen, full med bilar. Det visade sig att man måste lösa biljett och slussas in i ett stort kommerciellt komplex. Vi har ju trängts med pingviner gratis i Simonstown. Så vi drog oss mot fastlandet och letade natthärbärge i stället.