söndag 15 april 2012

Aprilväder

När jag vaknade på lördagsmorgonen, snöade det ymnigt. Samtidigt sjöng fåglarna för full hals. Men på eftermiddagen tittade solen fram. Ylle och jag tog en runda i skogen mellan Lillsjön och Örnässjön.
Det var närmsta hundpromenad när vi bodde på Saltstigen. Jag saknar närheten till storskogen där jag bor nu.
Det pyttelilla bildspelet gjorde jag mest för att testa att lägga in ljud från ajfånen. Fåglarna sjunger ju som sjutton nu. Inga underbara bilder precis... ett par bilder är från träsket mellan de båda sjöarna.

Här finns en spång. När jag går här minns jag ett äventyr min dotter Lisa, Krumelurens mamma,  råkade ut för när hon var liten. Det var innan begreppet Curlingföräldrar var uppfunnet.... Lisa var sju eller åtta år gammal. Hon hade just börjat rida. Fritidspersonalen skulle påminna henne om när det var dags att gå till bussen för att hinna till ridningen. Det funkade för det mesta, men en dag missade Lisa bussen. Rådig som hon var redan på den tiden, tog hon cykeln. Hon fick inte cykla på stora landsvägen, så hon tog vägen genom skogen.

Då hamnar man på det ställe vid "träsket", som finns med i det lilla bildspelet.
Där finns en skylt: CYKLA EJ PÅ BRON  ... Aj aj! Nu blev hon osäker...Lisa tänkte inte på att hon kunde leda cykeln över, stressad som hon var. I stället tog hon vägen runt Örnässjön. Det är en omväg på flera kilometer. Det började dessutom ösregna och stigen blev smalare. Cykeln fastnade i leran och Lisa fortsatte till fots. Nu hade hon gett upp att hinna till ridskolan, hon var helt enkelt vilse i skogen.
Efter en  bra stund skymtade hon byggnaderna vid Örnäs musteri och konservfabrik. Dit kom hon ledsen och dyngsur och utan cykel. En vänlig man som jobbade på fabriken tröstade, följde med ut i skogen för att hämta cykeln och skjutsade henne hem!!  Det var ett äventyr det.

3 kommentarer:

reneesfotoblogg sa...

Det finns inte mycket som kan mäta sig med fågelsången en tidig vårmorgon. Näst efter barnskratt alltså!

Äventyret framtiden sa...

Det var nästan skönt att få "landa" i den här omgivningen efter vandringen i Istanbul som mera eller mindre tog andan av mig.
Vi har så mycket vackert i våra egna omgivningar som upplevs exotiska av turister.

Stackars Lisa, så olycklig hon måste ha känt sig en stund:)

En fin söndag önskas
Karin i solsken

Karin på FOX sa...

Renee, Den är mäktig!

Pettas,Tack för alla dina kommentarer om Istanbul. Trevligt att vi kan dela med oss om våra reseupplevelser... Jag känner det t.ex. nästan som om jag redan varit på Madeira och längtar tillbaks.
Lisa kände sig nog eländig en stund. Men hon är en sån som alltid lyckas klara sig ur knepiga situationer. Hon är varken feg eller blyg.