Illuster samling

Klubb Annette hade på onsdagskvällen sin andra sammankomst på Blecktornskällaren på Söder i Stockholm. Idel ädla illustratörer och dess stödtrupper från Illustratörcentrum och föreningen Svenska Tecknare. Här kommer några stämningsbilder:

Från vänster: Fibben Hald, välkänd illustratör, som bland mycket annat illustrerat många av Lennart Helsings böcker och många känner säkert igen hans bilder till dagsverser efter många års tecknande i marginalen för Svenska Dagbladet. Annette Hallén, Illustratörcentrums klippa, nu pensionär och huvudperson i samlingen. Anna Bengtsson, barnboksillustratör som också skriver egna böcker... har även gjort tecknad film. Margareta Rudebäck, illustratör och mångårig medarbetare på Illustratörcentrums hemsida. Dick Schyberg, journalist och tidningen Tecknarens redaktör.

Jane Bark, tjusig som alltid. Hon är en av Sveriges mest välkända illustratörer från modereportage, reklam och tidningar. Hon jobbar fortfarande med en illustration i veckan för tidningen Fokus, där hon gör porträtt till veckans intervju.
I bakgrunden är Ola Lindahl, tecknare och animatör, i samtal med Owe Gustafsson som alla känner igen från teckningarna till "Fem myror är fler än fyra elefanter".

Gunilla Kvarnström, barnboksillustratör och initiativtagare till våra träffar, lyssnar på Magnus Bard, som bland annat är underfundig kommenterande tecknare till DNs ledarsida. Till vänster i bakgrunden skymtar Ann-Christin Reybekiel erfaren formgivare och illustratör samt matte till hunden Trollet, som har en egen facebooksida.

Fibben och Jane pratar om vad man ska göra av alla bilder som samlats genom åren. Fibben hotar med att bränna hela rasket. Det vore ju KATASTROF. Dick Schyberg föreslår att Fibben ska ta kontakt med Kungliga Biblioteket, det är ju en kulturskatt av originalteckningar han har.

Här berättar Svenska Tecknares förre ordförande Leif Eriksson om faran med att ha långa skosnören, när man med händerna fulla och med ryggsäck på ryggen skyndar mot spårvagnen. Det kan resultera i ambulansfärd och tråckelstygn i ansiktet. Ingse Ellesen fyller på med berättelsen om när hennes cykels ringklockelock oförklarligt hakade fast i något och flög iväg som en projektil för att landa på en skåpbils framruta. Chauffören tvärstannade, klev ur och spände alla sina muskler och spanade ilsket efter förövaren.... men åt ett helt annat håll än Ingse. På darriga ben gick hon fram till mannen och förklarade missödet - då slappnade han av och sa att det nog inte var någon fara - han hade trott att det var några "ungdjävlar" som kastat sten. Charlie Norrman ökar dramatiken med sina fantastiska cykelhistorier. Där tappas det pedaler och styren lossnar under färd nerför Götgatsbacken i rusningstid. Det är ett under att han sitter här och sitter.

Lena Andersson, Tecknarens förra redaktör, journalist och författare till böckerna "Var det bra så?" och "Du är alltså svensk?" m.fl. samt flerfaldig sommarpratare, här i djup diskussion med Magnus Bard.

Owe Gustafsson tackar för en god kväll. Jag håller med - det får gärna bli fler träffar med Annettes vänner.