Det är med vemod som jag nu målar omslaget till den tionde och sista av Gull Åkerbloms böcker om Emily. Jag har följt henne under högstadieåren. Först som bifigur i böckerna om Moa och Daniel och när den bokserien gick i mål började Gull bli nyfiken på Moas kompis Emily. De första Emilyböckerna kom därför att utspela sig omlott och samtidigt som de jag redan illustrerat. Då gällde det att kolla noga så att jag fick rätt stuk på personerna och kolla om de figurerat tidigare.
Böckerna om Moa och Daniel handlade rätt mycket om skateboardvärlden, men de här har haft hästar som röd tråd. Men lika mycket och faktiskt kanske mer, har de handlat om hur det är att vara människa, relationer och kompisproblem. Och efter hand en hel del föräldra- och kärleksbekymmer.
Böckerna är lättlästa med några svartvita illustrationer som stöder berättelsen. Alldeles perfekt för tjejer och killar med lite lässvårigheter att fångas av. På skolbiblioteken är de väldigt eftersökta.
5 kommentarer:
De ser jättespännande ut! jag får också lust att läsa dem!
Eva: Det är en av fördelarna med mitt jobb. Jag kan läsa ungdoms och barnböcker utan att det känns löjligt. Ofta är de både spännande och tänkvärda.
ha ha det är som när min dotter tog körlektioner, då åkte jag med och lärde mig massor...!!!
Oj oj oj, har du gjort så många Emily-böcker!
Förstår att det måste kännas vemodigt att skiljas från figurerna.
De är så fina bilder Kairn. Jag är övertygad om att jag hade ÄLSKAT dessa böcker när jag var yngre!
Skicka en kommentar