Tillbaka till startpunkten

 För lite mer än ett år sedan gjorde jag mitt första vingliga blogginlägg, som strax följdes av några lite mer sansade. Då var jag på keramikkurs hos Christinas granne Bi i Striberg tillsammans med några av Christinas bloggvänner.
I fredags träffades vi igen, Chris, Kesu, Lisette, jag och nu också Mian, med planer på en helg av spel och dobbel. Rustade med Dominospel och Backgammon belägrade vi Stribergs station. Men tiden flög så fort, vi hade så mycket att språka om och pysslade med matlagning och njutande .... så först när det var en dryg timma kvar tills vi skulle ta bussen hem på söndagseftermiddagen, kom spelen fram. Oj vart tog helgen vägen?

Vi hann i alla fall med ett besök hos Bi i keramikverkstan. Nu längtar jag efter att sätta händerna i lera igen.

 De här underbara små gnomerna fångade mig. Så snart tjälen går ur marken får fyra stycken flytta ut i min trädgård.

Detta kunde vi läsa om dem på en skylt intill:
"Gnomerna är ett extremt kortväxt och grovhugget folk. De saknar helt hårväxt, men har i gengäld ett pannben hårdare än stål, en enastående fysik och en hud kraftigare än trollens."

Stationens pälstjejer förhöjde stämningen med sina väna väsen. Jag blev grundligt pussad av en svansviftande Poppy och en brett leende Gaia när jag vaknade i den breda järnsängen om morgonen.