Torgliv och badutflykt

Gatan och torget är allas vardagsrum. Det är så olidligt varmt inne, så man samlas och umgås i skuggan och där det fläktar lite.

Det kom en festivalfin flicka med dito hund förbi.

På torget har man aldrig tråkigt. Det händer alltid något man kan titta på och prata om. Fernando har sin favoritbänk... samma som Lennart satt och spanade vid när han var här 2005.

Och här sitter Motorcykeltaxi och väntar på jobb. Det finns en telefonkiosk som ringer ibland. Ofta har taxikillarna inte alltför bråttom att svara. Det är skönt i skuggan. Den lilla farbrorn med kepsen är en stammis.

Här en bild på honom när han handlar av Nicolli. När han beställer en sup får moster Lucinha ta över.

Så här kring månadsskiftet regleras skulderna för dem som handlat på krita. Moster Lucinha räknar och stämmer av.

Hunden Luki stannar ovanför trappan. "Vi har inte lärt honom gå i trappor, säger familjen, därför kan vi ha dörren öppen mot gatan utan att han springer bort." Klicka på bilden, den är en av mina favoriter.

Det kommer en flyttbil. Jag går nyfiket närmare. Det står Jesus, på alla lastbilar här. Och de är så vackert dekorerade för att det ger tur.

Vi åkte någon mil ut från staden för att bada i en flod. Levís fru hade tipsat om ett ställe med naturpooler.

Junior övertalade vår värdfamilj att ta med hunden Luki. Sedan vi kom, hade han inte ens fått gå på promenad. De hittade inte hans koppel. Jag led, kanske värre än hunden(?). Turligt nog gav Ailini med sig och kopplet hittades mirakulöst nog. Men det blev jag som barbent fick ha det lilla spratteltrollet i knä i bilen. Därför har jag inget foto att visa på det fantastiska skådespel vi mötte på vägen:

Hundratals vaqueros red i tropp från olika byar mot Guarabira, för att samlas vid ett minnesmärke högt uppe på ett berg. Där står en stor staty av Frei Damiao (stavning?) En präst som dyrkas nästan som en gud här i Guarabira. Han dog för ett tiotal år sedan, 93 år gammal. Terezinha kommer ihåg honom från när hon var barn. Mormor Matildi har ett foto av honom när han var tjugo år gammal. De ridande männen skulle göra sin årligt återkommande hyllning till en vaquero som blivit mördad av okända män för några år sedan.

Luki badar för första gången i sitt lilla liv. Vattenhundsgenerna syntes tydligt. Han ville i igen och igen! Hans matte blev först förskräckt när jag lät honom hoppa i på det djupa stället. Han kan ju drunkna sa hon oroligt:) Han sam med njutning!

Lisa håller tungan rätt i mun och klarar att vada över strömmen med kameran torr.

Kunta Kinte vid vattenfallen.

På andra sidan forsen hängde monstreor ner över klippan.

Nandinho på upptäcktsfärd.

På parkeringen var det fest. Här dansades Fórrò som är den populära dansen här i norra Brasilien.

Det har regnat ovanligt mycket i år. Här har allt blivit så frodigt och grönt. Förra gången jag var i Paraiba var det snustorrt och kor och hästar var magra. Nu är det goda tider.

Längre söderut i Brasilien är det värre. Kring Sao Paulo ser vi varje dag på TV inslag om översvämningar och jordskred.

Medan vi väntar på att alla bilar ska komma igenom vattenhindret passar Lisa och jag på att promenera en bit. Landskapet är överväldigande. Det går inte att visa på foto vilket dramatiskt sug det är i omgivningen. Det kvittrar och svirrar av insekter och porlar av bäckar - värmen - och alla dofter. Jag vill inte åka hem!

Det gäller att hålla sig undan när det regnar mangofrukter och pinnar. Alla blir som galna så fort vi ser ett mangoträd. Det är högsäsong nu. Det kastas saker och ruskas på grenar.

Josys kille Lolinha, sekunderna innan han upptäcker tjuren bakom sig. Jag missade precis hans jätteskutt... och tjurens. Vem som blev mest rädd går inte att säga.

Tjuren stannade några meter bort. Lolinha var redan ute ur bilden.

Det kändes tryggare att plocka mangon uppe i trädet:)

Till kvällsfikat blev det tapioka. Lisa river cocos och Josy siktar mandioka-mjöl i en kastrull och river ost.

Josy strör nysiktat, lättsaltat mandioka-mjöl i en torr stekpanna. Det går ihop till en "pannkaka". När hon vänt den lägger hon på fyllningen, som idag var cocos och riven ost. Vik ihop, ät och njut!