De är en av våra närmsta grannar. När jag var liten gick riktiga tåget här. Sen lades både järnväg och ångsåg ned. Rälsen såldes till östeuropa. Några somrar när jag gick på högstadiet, hyrde jag sommarhäst. Då var banvallen en given galoppsträcka.
Sedan kom några galningar och började lägga ut ny räls. Den sommaren hyrde jag en nervös före detta travare som hette Gayal. Oj vad jag var sur för att min långa ridrunda blev stympad av en försiktig skrittsträcka.
Men sedan har vi börjat uppskatta den lilla föreningen. Jag gissar att det är en av Sveriges minsta museijärnvägsföreningar. De har ca nio riktigt aktiva medlemmar.
En del somrar har vi hjälpt till lite. Sommaren 1997 var jag och diverse besökande släktingar väldigt engagerade i arbetet med att lägga nya spår. Ner till sjön Risten, där föreningen då hade en liten ångbåt om de döpt till Saga II, efter den ångbåt som trafikerade sjön i början av 1900-talet.Nuförtiden nöjer vi oss med enstaka tågturer och några trevliga fikastunder på järnvägskaféet.
3 kommentarer:
Gamla tåg är vackra! För några år sedan åkte jag och familjen på Anten - Gräfsnäs museiejärnväg. Ett riktigt trevligt färdsätt om än lite skrammligt och skumpigt. =)
Ha det gott!
Men vad läskigt att han låg och lyssnade på rälsen när tåget kom :-oooo Och du Karin, du måste skaffa dig en bättre kamera tycker jag ...
Annars är det ju en kul liten film! /Catarina
Catarina och alla andra: Ber om ursäkt för filmkvalitén. Det beror inte på min kamera utan på att jag sitter med en lååångsam och darrig uppkoppling. Det tickar vär på med 40 byte i sekunden ungefär. Har jag riktig tur med fint väder kan jag komma upp i 7k.
Därför måste jag krympa på filstorleken när jag laddar upp film.
Därför är jag också dålig på att svara på era kommentarer. I slutet av september kommer jag till civilisationen och kan sköta mig bättre.
Skicka en kommentar