torsdag 11 november 2010

Porträtt i brist på kamera

Jag har varit på "föräldradag" på Nyckelviksskolan idag. Min dotter Maya går på den allmänna linjen där. Nu är de inne i en period med oljemåleri. Tyvärr kan jag inte bjuda på några inspirerande foton därifrån - för jag hittar inte min kamera.

I stället får tant Ester, som jag berättat lite om tidigare, bidra med ett porträtt. Nyckelviksfolket höll som bäst på med självporträtt. Stafflierna trängdes med speglar färger och flitiga ungdomar. Oj vad det såg spännande ut. Blir sugen!

Flickan på bilden är troligtvis målad i Indonesien under andra världskriget. Tant Ester, hade just genomgått en skilsmässa och mådde pyton. Hennes bror Erik Lundqvist, jobbade med skogsavverkning i Indonesien (eller om han redan slutat med det... Han insåg tidigt faran med att avverka regnskog och övergick till att skriva böcker ) Brorsan Erik, ville hursomhelst muntra upp sin syster och bjöd henne att komma och hälsa på. Så hon tog sin treåriga dotter och for iväg på ett fraktfartyg. De hade inte varit länge borta förrän kriget bröt ut. Det gjorde att de blev kvar flera år där tills kriget var över.

5 kommentarer:

Skaffaren sa...

Intressant läsning. Man vill höra mer och Tant Ester.

Ting o Tankar sa...

Jag blir också nyfiken på vad som hände Ester och den lilla dottern.

Trevlig helg. Kram.

Jessica sa...

Åh, så fint porträtt!
Ja, vad hände? Lever hennes dotter? Fraktfartyg... måste ju hur lång tid som helst.

Karin på FOX sa...

Nu har jag fått mail av storasyster. Jag hade fel vad gällde tidsangivelserna... Så här var det i stället:
Du har skrivit fel i din blogg om tiden som tant Ester var i Indonesien.
Hon åkte dit 1935, som Du sa,efter sin skilsmåssa. Hon åktervände till Sverige 1938 eller 39 efter att både hon och Anita hade blivit sjuka i malaria, och på så vis räddades dom från att bli fast där under kriget. Erik, däremot blev kvar, och satt en tid i japanskt fångläger. Efter att Indonesien hade blivit av med Holländerna, stannade han kvar en tid, och arbetade som skogs expert för indonesiska staten

Maya sa...

jag visar bilder av porträtten på min blogg om en liten stund :) där får du se ett till porträtt som jag gjorde efter att du gått :) vilken spännande historia om tant Ester! det känns som en historia i en bok. Man vill höra mer :)
kram