Blitz Academy

I helgen har min man Lennart och jag varit i Göteborg på återträff och fest med de entusiaster vi reste till Sydafrika med i november förra året. Lennart hade samarbetat en del med David Lega i samband med seminarier och kurser för sin personal i Misa. (Misa arbetar med att hjälpa personer med intellektuella funktionshinder / svårigheter att komma ut i riktiga jobb.) David var inbjuden att komma till Soweto som inspiratör för ett projekt som ett gäng Göteborgare med rötter i idrotten startat. Vi hängde på. Av nyfikenhet och med ögonen öppna för att hitta någon verksamhet som tangerade det som Misa arbetar med. Det här var innan jag började blogga, så här kommer först lite bilder från vårt fantastiska möte med Sowetos ungar.

Här är vi på väg till idrottsplatsen. David, som är nästan helt förlamad i armarna och med begränsad förmåga i benen är en gammal handikapp-OS-medaljör i simning. Han fick hjälp med skjuts av en av smågrabbarna. "Kör rakt", sa David, och styrde krokigt. Ungarna skrattade så de kiknade.

Mannen i solglasögon heter Anders Möller. Han är professor i hälsovetenskap, med inriktning på funktionshinder. Han var med på resan för att utvärdera idrottsprojektet.

Barnen i Soweto har ingen idrott i skolan, utom i januari, då de har tävlingar mellan skolorna. Det finns idrottsföreningar, men verksamheten är inte bred. Har man riktig talang finns möjligheter, men de allra flesta har inte ens tid att vara barn. Det här Göteborgsgänget har under flera år jobbat med att utbilda ungdomsledare. Man har fått en del SIDA-pengar, men mest bygger det på solidaritetsarbete. Några ungdomar har fått komma till Sverige för att få ledarutbildning. Sedan har de i sin tur utbildat ungdomar lokalt. Målet är att få en meningsfull verksamhet för barnen. Hålla dem borta från gatan och missbruk och även jobba med AIDS-frågan med ungdomarna och deras föräldrar.

Blitz-projektet går ut på att barnen från skolorna i den här delen av Soweto får komma till idrottsplatsen två dagar i veckan under en femveckorsperiod var. Då får de prova på olika sporter och förhoppningsfullt få ett intresse att fortsätta. Och få positiva vuxna förebilder. De flesta av dem har minst en förälder som dött i AIDS. Var femte minut dör en person av AIDS, bara i Soweto. De bor hos någon släkting i bästa fall. Många har ingen levande släkting. En del får klara sig själva bäst de kan, eller om de bor hos någon granne, får de jobba i gengäld för beskydd. De här ungdomsledarna är ofta de första positiva vuxengestalterna de träffat.

Men vilka härliga ungar! Och vilken glädje de har!

Varje barn hade fått en tröja, skänkt av någon svensk idrottsförening. Här i Sverige byter ju lagen tävlingsställ varje gång laget byter sponsor. Det blir många tröjor det. Ungarna i Soweto var mycket stolta över sina tröjor, med svensk reklam.

Här tränas basket. Att projektet kallar sig Blitz Academy, kommer sig av att det funnits ett basketlag här, som kallade sig Blitz, för att de var snabba som blixten.

En gång i veckan kommer också ett gäng med förståndshandikapp. De har ett slags dagcenterverksamhet under mycket blygsamma omständigheter ett kvarter från idrottsplatsen. Det gänget var om möjligt ännu gladare än barnen.

Här visar ett par av ledarna en samarbetsövning. Wire, tjejen i orange tröja, har varit landslagsspelare i fotboll innan hon blev skadad. Nu fungerar hon som samordnare för ledarna.

När vi kom till Sydafrika hade ett par av Göteborgarna just haft en fem veckors utbildning med ledarna på plats. Alla ledarna jobbade ideellt. Antingen var de arbetslösa eller så gjorde de en insats på sin fritid.

Men under åren har flera av dem fått riktiga arbeten tack vare sina papper på att de gått sina "svenska" ledarutbildningar.

När man ser hur bra de jobbar med barnen, kan man bara hoppas på att de ska få fortsätta med sitt viktiga arbete.

David Lega höll ett seminarium med ledarna och pratade om hur viktigt det är att alla får vara med och att man alltid ska se till vars och ens förmåga i stället för att stukas av svårigheterna. Han har skrivit en bok om sin väg från handikappat barn till OS-medaljör. Här får en av de bästa ledarna, Piggy, sitt signerade exemplar av boken. Ungarna är imponerade när David signerar med penna i mun.

Ett par dagar senare vänds glädjen till katastrof. Det andra inbrottet i Blitz kontor på ett par veckor. Datorn, skrivaren och en massa idrottsmaterial var borta. Tjuvarna hade brutit sig in genom ett av husets gallerlösa fönster, gjort hål i innertaket och klättrat in på kontoret.

På telefon fick vi tag på, Stefan Nilsson, en av eldsjälarna från Göteborg och sportjournalist på Göteborgsposten. Det är han som organiserat det mesta kring stödet till Blitz Academy. Nu var han tillbaka i Sverige. Han kollade det finansiella läget och bad oss handla ersättningsmaterial. Så samma dag som vi skulle resa hem, åkte vi runt och shoppade bollar och annat som saknades. Dessutom beställde vi en gallergrind hos en smed.

Det verkar ha fungerat, för än så länge har de inte haft fler inbrott.

Här är nu en bild från helgen i Göteborg. Över Skype kunde vi prata med gänget i Sydafrika. Det blev ett glatt återseende. På storbilsskärmen ser vi Wire och de ser David och hans assistent.

Här berättar Anders Möller om sin utvärdering av projektet. Nu hoppas vi på att den utvärderingen kan leda till att Blitz kan få fortsatt stöd från SIDA. Det är ett jättebra arbete de gör.