Grafikskolan

Nu närmar det sig utställning för eleverna på Grafikskolan i Stockholm. 7 april kl. 16.00 öppnar vernissagen på Fullersta Bio Konsthall. Yngsta dottern Maya är i full gång med att slutföra sitt bidrag. Som alltid är det nervöst och stressigt... ska hon hinna få det klart i tid? I går kväll blev Ylle och jag inkallade som assistenter. Ylle kände sig genast som hemma. Hon har varit där många gånger, redan när storasyster Lisa gick på skolan.

Här kommer några smygtittsbilder på arbetet med Mayas verk. Det ska bli en stor bild av många små delar. Tekniken är screentryck på textil och med broderade inslag.

Maya trycker på återanvända tyger och stuvbitar som länge legat i vår källare och väntat på att bli använda.

Den här blomman ska sedan klippas ut och monteras i kollaget.

Flera detaljer från en förstorad teckning ur Mayas skissblock har blivit kombinerade i tryckramen. Ramarna vi använder köpte Lisa och jag när vi gjorde ett gemensamt arbete inför att företaget Misa firade 15-årsjubileum. Man kan se spåren i duken, det är de rosafärgade fläckarna är rester av tryckfärgen vi använde då.

Så här blev vår Misa-bild. Det är en affisch i A2-format. Sex färger användes... det betyder att samma papper trycktes sex gånger. Mycket passningsarbete och planering av vilken ordning färgerna skulle tryckas i. Ingen bild blev riktigt den andra lik.

På festen när 15-årsdagen firades, fick alla gäster (100-tals) en bit av bilden. Vi hade styckat den i A6-bitar, så att de som varit delaktiga i Misas utveckling fick var sin pusselbit med sig hem. Några ostyckade bilder blev det förstås också.

Efter dagens arbete...

... tog jag mig lite tid att öva på det vi gått igenom på Photoshopkursen. Det finns oändligt mycket man kan leka med. Filtret "flytande" har jag joxat med här och övat att byta färg på detaljer i ett foto. Använt med försiktighet kan man försköna ett porträtt, men det är oerhört lockande att tippa över åt det groteska.

Min stackars make får utstå en än mer omild behandling... han blev så stolt när Christina i en kommentar till "Där ser man-inlägget" skrev att han var snygg både som ryss och som svensk. Här fick han nästan lite drag av en åldrad Cornelis.

Nya kunskaper

Ännu en dag på Photoshopkursen. Nu tog jag med en inskannad bild för att få hjälp med de problem som blir när man skannar ett grängat akvarellpapper. Flatbäddsskannern känner ju av nivåskillnaden och det som ska vara vitt blir skitigt. Som jag jobbat hittills har jag fått lägga ner lång tid på att rensa upp bilder där det är mycket vitt utan att förlora de svaga nyanserna. Idag har jag lärt mig en metod som går på några minuter, utan att förlora alltför mycket i bilden.
Så här blev det:

Jämför med en inskannad orensad bild:

Bryggartäppan

 Idag händer det grejer! På väg till Konsum slängde jag som vanligt en blick in mot Bryggartäppan, för att se hur det går för lekplatsbyggarna. Efter några bistra vintermånaders stillestånd myllrade det av glada snickare.

 Grunderna var klara i december. Hela tiden har parken varit stängd med gallerstaket. Annars sneddar vi alltid genom den. Den lilla bruna pricken till höger i bild är snickarhunden, som njuter i solen.

 Temat för lekparken är Per Anders Fogelströms roman "Mina drömmars stad". Det är Lekplatsbolaget som står för utformningen. På deras hemsida kan man läsa om deras olika projekt. Krumeluren och jag har varit på Mulle Meck-parken i Solna. Den är verkligen fin.

Ursprungligen var Bryggartäppan en muromgärdad fruktträdgård som tillhörde kvarteret Tegen, norr om parken. Byggnaderna där uppfördes 1720 som en bryggerianläggning, som staten sedan köpte och använde till kronobränneri. 1827 byggdes husen om till sjukhus för fattiga. Nu finns där bostäder och ateljéer.
Själva parken har i alla år jag funnits i krokarna, varit samlingsplats för ett glatt gäng A-lagare. Det har väl irriterat en del och förra sommaren togs parksofforna bort, kanske för att göra det mer A-lagsovänligt. Det hjälpte inte mycket. Snart hade en ny soffa byggts av skräpvirke och gänget sitter ju förresten gärna i gräset. Jag har inte störts av dem. De har alltid varit trevliga när jag kommit förbi och ofta har vi pratat en stund om livet och ditt och datt. Nu blir det spännande att se vilka som kommer att njuta av parken i fortsättningen.

Där ser man

Jag har en längre tid tjatat på Lelle att han ska klippa sig. Senast häromdagen. Efteråt visade det sig att han just samma dag redan varit hos frisören. Jag hade inte lagt märke till skillnaden. Det var en försiktig frisör.

Prinsessan Ylle

Nog för att jag gillar att vara i centrum, men nånstans här går gränsen, sa Ylle, när turisterna flockades och ville bli fotograferade vid hennes sida.

Spelande modell

Gårdagens modell hade det tillsynes vilsamt...

Mot slutet bjöd hon på flöjtmusik, medan hon rörde sig runt. Jag gillar utmaningen med rörlig modell.

Något av det roligaste jag gjort i krokiväg, var när vi för några år sedan tecknade dansare. Det här fotot är från 2006 och kursen "rörelse - flöde - visuell gestaltning". Jag tror att jag ska leta i mina högar efter någon av bilderna som kom till i det flödet.

Fast i wordfeud-träsket

Har väntat en dag på att få lägga det här ordet...

Vårfin

Igår var två i familjen vildvuxna.

Idag är åtminstone en av dem nytrimmad och med vårhalsband.

Ännu en bild från gårdagens promenad vid Edsviken.

Två år har gått

Fortsätter med mina Photoshopövningar. Jag hade bläddrat fram en bild jag gillar och upptäckte att jag använt den i bloggen för två år sedan. I går var det nämligen två år sedan min pappa Tårtas gamla hund Muffa fick sluta sina dagar. Märkligt att jag skulle välja just den bilden att öva på just idag. Jag minns både gubben och Muffa med stor värme.

Kunskapslyft lyfter

I går började jag gå en kurs i Photoshop. En fantastisk chans, betald med EU-pengar, för kulturarbetare. Några fredagar framöver ska vi, fotografer, tecknare och formgivare, proppas fulla av ny kunskap. De flesta av oss jobbar ju dagligen i Photoshop, men är självlärda. Vi har hittat våra egna hemsnickrade arbetssätt och missat många av finesserna. Något förvirrande var det att jobba på PC för oss Mac-människor, så jag missade säkert en massa medan jag tvekade bland konstiga knappar.

Nu sitter jag och försöker tillämpa mina nya kunskaper. Tyvärr har jag inte senaste programmet på min hemmadator, så somligt går inta att göra. Här är i alla fall några skruttbilder från föregående somrar som jag snyggat till betydligt. Ylle i sitt favoritelement.

Hon kan simma omkring halvtimmevis kors och tvärs i viken, jagande skräddare och luftbubblor i vattnet.

Här har jag lekt med skärpa och oskärpa för att få fram mer fart. Kanske inte så lyckat resultat eftersom grundbilden var oskarp, men jag har i alla fall testat principen. Äntligen har jag förstått det där med justeringslager.

Kroki

Yngsta dottern har dragit med mig på öppen kroki. Det var länge sedan jag gjorde något  sånt. Nyttigt för en sliten illustratör som ofta känner sig fastlåst i gamla vanliga manér. Vi går till Mäster Olovsgården i Gamla Stan i Stockholm en kväll i veckan. Mycket bra och proffsiga modeller. Trevliga människor. Skönt också att vi slipper lärare som kikar över axeln.