söndag 16 november 2014

Slutet på resan och gissa saken!

 Backar tillbaka till sista natten på ön Skye. Laddar ur en annan kamera. Den lille figuren vi träffade vid bäcken följde med oss till Portree och fick en skön natt på hotellet.

 En sista bild från Skye. Jag förstod aldrig vilka tider det var flod och ebb. Här var det helt klart lågvatten om förmiddagen.

 Så hoppar jag till nästa dag, då vi sovit i Grantown-on-Sprey. Strax utanför staden stannade vi vid en bro som hör till en nu nedlagd järnväg. Vi fastnade för det romantiskt medeltidslika bygget.

 Bron var ihopbyggd med en mur till "grindstugan" till Castle Grant. Slottet härrör från 1400-talet. Trakten tillhörde ursprungligen klanen Cumming, som på 1200-talet var den mäktigaste familjen i Skottland och som hade en framträdande roll i 1200 och 1300-talens frihetskrig mot England. Så småningom blev klanen utmanövrerad av Robert de Bruce i kampen om kronan. Slottet hette ursprungligen Freuchie Castle. På fjortonhundratalet togs borgen över av James Grant. Han stödde James V of Scotland. Skottlands historia är ett samelsurium av strider klaner emellan. Jag köpte en rikt illustrerad historiebok som jag försökte tränga in i. Jag gav upp nån stans i mitten av 1000-talet. Här har hänt för mycket för att en utböling ska förstå det i en handvändning.

Den här bilden illustrerar vädret på sluttampen av vår färd. Ruggigt minst sagt.

 Lennart brukar köpa en mugg eller kaffekopp vid varje resa. I Grantown-on-Sprey var vi ju inne i en antikaffär. Där köpte han denna ensamble.

Dessutom hittade vi en hel del annat roligt. Ett par skölpar, ett konstigt köksredskap, en reservoarpenna och ännu et konstigt redskap. Kvinnan i butiken tyckte vi valt originella saker.

 Pennan fungerade! Det kan man ju aldrig vara säker på. Man hade en hel samling reservoarpennor till försäljning. De kom ur ett lager från en frisersalong som också sålde pennor. Obegagnade enligt antikaffären. Ett trevligt fynd.

 Nu till det mystiska föremålet. Den som kan gissa rätt och först får en påse hemlagad kola.


6 kommentarer:

Mira sa...

En örslev? Nähä... Eller något att kratsa ur tänderna med när man ätit en hel påse hemlagad kola? Inte det heller...

Andra året i Hjo sa...

Skottland har man missat, har jag förstått från flera håll.
Knepiga saker ni köpte. Den knepigaste kan väl ligga framme som prydnad. Nej jag vet inte vad det är.

olgakatt sa...

Den patentmärkta grejen skulle kunna vara en "spork", dvs kombinerad gaffel och sked. Även om det verkar obekvämt att sörpla från skeden samtidigt som man måste akta sig för klon.
Oj, vad det känns nödvändigt att snart återse Skottland!

Karin på FOX sa...

Hej alla, Jag har fått det rätta svaret på facebook där det blev ett livligt gissande. Det var Mian som klarade uppgiften! Kolan är kokad. Nu ska den bara hitta till Västergötland.

Olgakatt, Spork var det allra roligaste förslaget!

Det märkliga verktyget är helt enkelt en maskrosuppdragare. Den mjuka skedformen är enligt antikhandlaren till för att skydda känsliga gräsmattor.

Emma R sa...

Vilken intressant och vacker resa ni gjort. Skottland verkar vara värt ett besök. Någon gång kanske. Nu lockar även Amerika och Island, samt en rad saker till farmen... :-D Så tack för att jag fick en minisemester genom att läsa inlägget! :-)
Kram

Emma R sa...

InläGGEN skall det ju stå!