Strax före midsommar såg vi parkteaterns föreställning Kåldolmar och kalsipper i Rålambshovsparken. Det var en nostalgitripp som heter duga. Mina två äldsta barn mindes musiken från skivan, men Maya kom inte ihåg att vi spelat den. Kanske hade vi skrotat skivspelaren när hon växte upp. Det var i alla fall många mor och farföräldrar i publiken som tagit med sina familjer. Krumeluren var nöjd och hängde med i den något osammanhängande och skruvade historien, men hans lekkamrat blev lite rädd. Nu ska jag försöka leta fram den gamla vinylskivan om vi fortfarande har den kvar.
Här är en lite skakig film med bitar ur föreställningen.
Jag hoppas att föreställningen får turnera vidare. De hade gjort så kreativa scenografilösningar. Jag skulle gärna se den en gång till. Det var många detaljer jag missade när jag satt med ögat i kameran.
Förresten kan jag meddela att vår hund Ylle fått sitt namn från sången om Yllet.
1 kommentar:
Tack för titten. Nostalgi, men också något alldeles nytt.
Skicka en kommentar