Jag är kattvakt den här veckan. Olle (son) är i Blekinge och gräver med sin arkeologikurs. Katten Jalmar, en fin bondkatt på tio år blev kattbiten i frambenet i januari. Kattbett är luriga. Nålvassa tänder går djupt. Det blev ett infekterat sår. Efter några veckor hade såret läkt, men Jalmar slickade på sårskorpan och infektionen tog fart igen. Veterinärbesök, antibiotika, tratt. Flera omgångar den här våren. Nu är benet fint, men för att inte upprepa tidigare misstag att ta bort tratten skulle Jalmar vara i husarrest med tratt nån vecka till. Gårdagskvällen gick "sådär". Fyra gånger slet han av tratten.
I morse for jag till jobbet och lämnade en sovande katt med tratt. Jobbade sent och bad Lennart gå och titta till Jalmar när han kom från jobbet. Han ringde mig och sa att tratten var bortriven igen, men att Jalmar mådde bra och att han väntade med att sätta på den tills jag kom hem. När jag väl kom hem fann jag Lennart i sonens hus med dörren på glänt men ingen katt. Jalmar hade smitit ut den luringen. Jag förstår honom. Husarrest är inte kul.
Nu har jag låst upp kattluckan och väntar. Jalmar kommer väl när han blir hungrig.
5 kommentarer:
Inte många vet hur farligt ett ordentligt kattbett kan vara. Tacka vet jag ett hundbett!
Hoppas Jalmar inser detta!
Öppnade Jalmar dörren själv eller var det "slarv" av kattvakten? Vi måste ha "toavred" på alla dörrar som vi inte vill att nån katt ska öppna. Vi har haft flera utbrytarartister genom åren, urskickliga!
Hoppas att Jalmars lidande är slut nu, i vilket fall som helst.
Jalmar är en utbrytarkung av rang. Smitningen jag beskrev här gjorde han när Lennart skulle öppna för den andra katten. Jag har sovit i Jalmars hus den här veckan och han har varje dag lyckats få av sig tratten minst en gång. Ut har han smitit också ett några gånger till. En gång pga schabbel av mig. Då kom han in igen mitt i natten med en mus, som han åt upp hel och hållen. Sen har han sprängt bort den låsta luckan en gång. Den var redan lite spräckt, men nu är det bara ett tomt hål. Jag har barrikaderat det med resväskor och en plywoodskiva.
Igår hade han fått upp ett fönster. De står på glänt i låst läge nu när det är varmt och Jalmar hade lyckats fippla upp handtaget.
Men jag unnar honom hans kreativa smitande. Han har varit så understimulerad de här veckorna. I morgon åker vi till landet och då hoppas jag att sonen tycker att det är dags för frigång på riktigt.
Kan han vrida om nycklar också? Vi har haft en som kunde det, i alla fall gjorde hon det en gång. Jag satt och såg på när hon bearbetade en skåpnyckel med ena tassen tills dörren gick upp. Kilade vi en skjutdörr letade hon upp kilen var vi än satt den - högt eller lågt - plockade bort kilen och öppnade dörren.
Visst blir man imponerad! Nu har vi, som sagt, typ toavred på alla sidor av alla innerdörrar i form av en stor mässingsvingmutter (avsett för sjöfart, tror jag) och dem har den kreativa damen inte klarat av ännu.
Olgakatt, Nej som tur är kan han inte vrida om nycklar (än). Han har ju aldrig behövt, förrän nu den här våren. Men min syster som bor i ett penthouse på nionde våningen och omskolat sina katter till innekatter, har en kattdam som gärna vill komma in i det låsta kontoret och stöka till bland papper och mörda pennor. Hon har förstått att det är nyckeln som är nyckeln. Men så vitt jag vet har hon ännu inte lyckats vrida om.
Skicka en kommentar