Torsdagsmornar

 Jag fick just mail från min ridfröken Agneta. Hon fotograferade oss för ett par veckor sedan. Suddigt, men ändå kul att se sig själv. Det är mörkt i ridhus, så det är svårt att få till bra bilder. Nu vet ni vad jag har för mig om torsdagsförmiddagarna.

 Hästen heter Linus. Jag har ridit honom en gång i veckan hela våren, med något undantag. En trevlig häst att rida. Inte lika trevlig att göra i ordning innan. När hårfällningsperioden var som värst kom jag alltid hem med blåmärken efter tjuvnyp eftersom han är kittlig. Men man vänjer sig vid sånt också och den duktiga hästen gör det värt besväret. Det är alltid veckans höjdpunkt.

 Slänger in ännu ett av Agnetas foton. Så vackert i sin suddighet. Den skickliga ryttaren är en av få i gruppen som inte heter Karin.