söndag 10 juli 2011

Ene

Nu är jag på landet. Allt går i en lugnare lunk. Inte minst nätuppkopplingen. Jag tittar på era blogginlägg då och då, men sällan har jag tålamod att logga in. Det flämtar och vacklar fram några k i sekunden. Därför är det glest med mina kommentarer. 
Idag har jag röjt bland vårt lager av eneträ. Där hittade jag också denna figur. En påbörjad salladsgaffel som min pappa Tårta täljt.
 Varje sommar brukade vi alla tälja i ene, när det skymde. I skenet från brasan var det just lagom ljus att tälja. Det blev oftast smörknivar, men också saltkar, små skedar och en gaffel till julskinkan som liknade Erlander. Den här tanige salladsgubben väntar på sista bearbetningen. Den gör jag gärna, medan tankarna går till Tårta.

Han har gjort många mer eller mindre generande saker av ene. Alla mycket användbara. Den här kroken har fungerat i många år.

6 kommentarer:

Pettas sa...

Härliga enegafflar och behändiga saker. Man kan inte bli annat än glad.
Fantasi när den är som bäst kombinerad med talangfullhet.

Karin

em sa...

Så hemtrevligt det låter med era täljarstuder vid brasan! Trä har aldrig varit mitt material, men jag kommer gärna en kväll om jag får vara textil.
Margaretha

reneesfotoblogg sa...

Minne av Tårtan att bevara för långa tider. Att kunna använda i vardagen och bli påmind. Något att vara tacksam över.

Maya sa...

vilken fin salladsgaffel! å jag saknar också tårtan. hoppas du har det bra på landet!
pussar och kramar

Lisette sa...

Precis som du Karin! Inte mycket blogg dessa dagar. Jättefina enegrunkor. Sommarvarm kram från mig!

Karin på FOX sa...

Pettas,
En är ett härligt träslag att tälja i. Det bestämmer liksom själv vad det vill bli. Har man bara en vass kniv kan man tälja så jämnt att man inte behöver sandpapper.

Margaretha, Du är välkommen! Allt knåp går på ett ut.

Renee, Sant!

Maya, Vi har det fint. Tårta känns närvarande här. Idag träffade vi en kvinna på järnvägen, vars barn haft mormor Brita som dagisfröken. Så även din mormor gör sig påmind ibland.

Lisette, Kram till dig också. Jag får ju lite glimtar av vad du har för dig ibland genom Mian, som är flitigare än oss:)