Misas familjedag

Lördagen före midsommar var hela familjen med på den stora familjedagen för Misas anställda och deras familjer. Utanför Sjöhistoriska muséet hade man ordnat med en massa skoj att göra för barn och lekfulla vuxna. Vi bjöds på cirkusnummer med Cirkus Cirkör och fick prova på att jonglera, göra trapetsakrobatik och gå på lina. Det fanns också kareoke, pysselhörna och en massa god mat... och så var det kul att träffa alla trevliga människor.
Här kommer en liten film:

Att jag aldrig lär mig!

Varje år tänker jag att jag ska säga nej till uppdrag innan sommaren, så att jag får en låång ledighet. Men jag är alltid alltför tidsoptimistisk. Nu sitter jag här med skägget i brevlådan igen och blåjobbar mitt i sommaren för att klara deadline.

Snart åker vi!

På tisdag beger vi oss norrut mot Urkulfestivalen! Det är en bit att åka, så vi kanske gör en övernattning på vägen. Krumeluren gillar inte att sitta fast i bilstolen särskilt länge.
Längtar!
Här kommer några bilder från 2006. Jag har de flesta av mina foton på en hårddisk hemma, så de här bilderna från min hemsida får duga som försmak på årets Urkult.

 

Festivalen börjar på torsdagskvällen med Eldnatten. Festplatsen ligger vackert med utsikt över älven. Runt om sitter tusentals förväntansfulla på grässlänten ner mot stora scenen.

Nere vid Nämforsen kan man se de här fantastiska hällristningarna. Förutom alla spännande konserter finns mycket att göra. Jag brukar alltid försöka komma med på någon historisk exkursion. Sen finns en massa workshops med musik, dans, poesi och annat. Vad sägs om en kurs i filmjölksanimation?

Sommarens projekt

Vi har haft en vildvuxen syrenberså i alla år i trädgården. När Maya var liten lekte hon i det gröna rummet, som blivit som en koja. Där var mörkt och muggigt. Den här sommaren bestämde sig döttrarna för att göra bersån till en fin uteplats. Nu ska den bli stenlagd. För en vecka sedan kom grusbilen med singel och stenmjöl.

Den kommer att bli en fantastisk kvällsplats, där solen dröjer kvar länge.

Syrenträden blev brutalt beskurna. Hoppas de kommer igen med kraft.

Berra som var på besök, sattes också i arbete. Efter att ha baxat upp en jättesten ur jorden, (som vi tidigare gått bet på) lassade han singel och grus med oss andra.

 

Medan jag och min syster for till Linköping och hämtade gatsten, gick han med tjejerna och plockade svamp. Här är skörden. Flera finfina Karljohan och massor av kantareller.

 

Lennart är lycklig när han får tillfälle att elda!

Publik har vi också. Här hade koflocken fått för sig att Lennart var bonden. Kossorna följde efter Lennart på sin sida stängslet när han gick fram och tillbaka med grus och de brölade hjärtskärande. De ropade att nu var det renbetat och dags att byta hage.

Gungstolen hade trillat isär. Med borttagna medar fick den ge en försmak av vår framtida kvällsplats.

Så här långt hann tjejerna innan de for härifrån. En god början. Nu väntar sommarens höjdpunkt, Urkultfestivalen i Näsåker, så vi får väl se hur det går med färdigställandet. Sommaren är alltför kort.

Rent spel

Nu är det så tomt och tyst här. Krumeluren, hans mamma, moster och kompisen Berra har rest hem. Jag sliter med att hinna klart ett jobb till en lärobok. I pauserna medan papperet torkar leker jag lite med mina filmer från de senaste dagarna. Här kommer en liten glimt.

I brist på roligare

Det regnar. Jag borde jobba. Röjer plats för gäster i bråten efter förra sommarens tömning av Tårtas hus i Linköping. Segt och rörigt. Lägger därför in en ljusglimt från häromdagen.

Kantarelljakt

Efter frukost kände vi att det var lämpligt att gå undan något av sommarhullet.

Vi tog grodvägen åt Missmyrahållet.

Lycka är ett gyttjebad i traktorspåret.

Och vi hittade stället vi letade efter. Här är inga bra svampmarker längre, sedan man fällt stora delar av skogen, men några små utsparade fickor orörd skog finns kvar.

 När vi kom hem var det lunchdags. Inget går upp mot en kantarellmacka tidigt på säsongen. Så fyllde vi på det hull vi promenerat bort.

En liten konstnär

Som ni ser är återväxten säkrad, när det handlar om kreativitet i familjen. Lägg märke till hur smidigt Krumeluren målar med både vänster och höger hand.

Titta också på hans mammas och mosters blogg "Nästan & Klart", där mina döttrar visar vad de knåpar med! Stolt morsa och mormor, det är jag det!

Ene

 

Nu är jag på landet. Allt går i en lugnare lunk. Inte minst nätuppkopplingen. Jag tittar på era blogginlägg då och då, men sällan har jag tålamod att logga in. Det flämtar och vacklar fram några k i sekunden. Därför är det glest med mina kommentarer. 

Idag har jag röjt bland vårt lager av eneträ. Där hittade jag också denna figur. En påbörjad salladsgaffel som min pappa Tårta täljt.

 Varje sommar brukade vi alla tälja i ene, när det skymde. I skenet från brasan var det just lagom ljus att tälja. Det blev oftast smörknivar, men också saltkar, små skedar och en gaffel till julskinkan som liknade Erlander. Den här tanige salladsgubben väntar på sista bearbetningen. Den gör jag gärna, medan tankarna går till Tårta.

Han har gjort många mer eller mindre generande saker av ene. Alla mycket användbara. Den här kroken har fungerat i många år.