Nu är det trafikdag igen på Risten Lakvik Museijärnväg. Redan igår eftermiddag började vi elda i pannan. Det tar sin tid att värma upp ett lok som stått still sedan förra helgen. I år har vi ett stort vedlager. Uppsågade gamla kådrika bjälkar brinner bra. Nu i morse fortsatte vi eldandet. Här får pannan lite tillskott av koks också. Vi har fått ett lass gratis nånstans ifrån. Koks brinner inte, men när man fått upp värmen är det bra att ha lite koks som blir vitglödande när vi drar på i uppförsbackarna. Det ger extra kraft. Idag är det strålande väder och vi hoppas på många resenärer och fulla vagnar.
Idag var det min tur att ta hand om smörjningen av alla rörliga delar. Det gäller att inte glömma ett enda litet smörjhål. Annars kan saker skära ihop och bli förstörda. Det finns många olika. Somliga har ett fjädrande lock att trycka ner när man fyller i oljan, andra kan bara helt enkelt vara små smörjhål. Mässingslocket framför oljekannan på bilden lyfter man av. Därunder finns en veke som man för ner i ett litet hål och som ska mata in olja under körningen. Såna hål slukar mera olja och jag får ta till en större oljespruta. Skulle tro att jag gjorde av med tre liter innan jag var klar med de kalla lederna. De leder som hör till varma ventiler kräver en annan mer trögflytande olja. Det är mycket att hålla reda på för en lokförarlärling som jag, men kul är det nu när jag börjar förstå lite av hur det fungerar! Förstelokförare Tommy är en bra handledare. Alltid lugn och pedagogisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar